itsastory

Det är skönt, skönt att dansa av sig sorgen. Sorgen som tyngt mitt bröst sen jag och Måns gjorde slut. Det är skönt att dansa där i mörkret. Varm och svettig. Tryckt mot främmande kroppar. Hoppandes, skrikandes, skrattandes och även gråtandes. Det är skönt.
Dansa tills dina fötter glöder säger man, och att dansa tills mina fötter glöder. Det tycker jag låter som en bra idé.
Det är skönt.

Alkoholen rusar i mitt blod. Den gör min balans dålig och min syn suddig, min mun sluddrig och mina tankar lyckliga. Det är bra.
Han är också bra, han som dansar bakom mig. Den varma, muskulösa, välkomnande kroppen som trycker sig mot min rygg och följer mina rörelser med sin kropp.Det känns bra, väldigt bra faktiskt
Han håller sina händer i ett stadigt grepp om min midja. Jag dansar vilt i hans armar. Svänger med höfterna, snurrar och pumpar armarna i luften. Gud vad det rusar. Han får fånga mig ibland då alkoholen gärna vill få mig att ramla. Vid varje snubblande steg och varje gång jag nästan faller så brister jag ut i skratt. 

Hans kyssar mot min nacke avlöser hans viskande komplimanger om hur vacker jag är. Hans mun är alldeles intill mitt öra och han andas mer ut orden än vad han säger dom. Det kittlas och jag fnittrar till.
-    Vad vacker du är.
Väldigt smörigt men det är en bra egoboost och det är skönt med lite uppskattning för en gångs skull. Måns gav mig knappast en blick i slutet av vårt förhållande.

Musiken dånar ut genom högtalarna, skålar utbringas, kyssar utdelas och kroppar, tätt, tätt intill varandra lovar att älska varann, om nu bara för en natt.

____________________________________________________________________________________________

Väldigt kort kapitel. Men jag hoppas det gör er nyfikna inför kapitel 3 sam inte är lika kort!

Kommentera!

Kram E!