itsastory

Taket. Mitt bruna alldagliga tak är det som min blick fastnat på. Det är det första jag ser när jag varje dag, precis som den här morgonen, öppnar mina ögon efter natten. Mitt tak. Herregud, vad vad det som hände igår? Var Alex på väg att kyssa mig där nere i källaren. Nej, han måste ha ramlat och råkat hamna så nära mig. Men det han sa..

********************************************************************

- Du har väldigt torra läppar.

- mm...

- Ska jag fukta dom åt dig.

********************************************************************

Det han sa, det var ingen dröm. Han sa faktiskt så. Jag kan inte minnas fel, inte efter att jag ända sen vi gått upp från den där källaren, memorerat hela det samtalet, den händelsen, hans ansikte och hans doft. Nej han sa så, men varför? Gillade han mig? Kanske... nej men jag är ju världens tönt och han är cool. Det är inte rätt. Fast kanske. Jag hade ju faktiskt under resten av kvällen uppfattat alla hans leenden och hans blickar emot mitt håll när vi varit i vardagsrummet och spelat wii. Hade han tänkt kyssa mig. Mitt huvud sprängs. Alla dessa tankar och funderingar som flyger igenom min hjärna. Allt flyger så snabbt, kan det inte snälla sakta ner så jag hinner tänka. Så jag hinner tänka en tanke i taget och inte allt på samma gång. Jag får huvudvärk. Skit också.

Nej nu kan jag inte ligga här längre. Mina fötter glider ner mot mitt kalla golv och jag sliter till mig min röda morgonrock och går ner mot köket. Jag behöver en huvudvärks tablett. Mamma är konstigt nog inte hemma och nu när jag märket det så är det alldeles tyst i huset. För tyst, ovanligt tyst. Jag ser mig omkring och ser i hallspeglen att mitt ansikte är väldigt förvirrat. Vart är alla? Jag går in i köket och ser att det ligger en lapp på bordet skrivet med mammas prydliga handstil.

*

Jahaja, huset för mig själv. Ingen Robin som snor fjärkontrollen. Jag kan inte låta bli att le, det här är underbart. Jag skuttar in i köket och sjunger lite för mig själv. Vilken underbar dag. Jag gör mig en ost macka och strosar sen vidare in mot den varma kokande duschen. Vilken underbar dag.

Mitt hår är blött och jag står framför det där allt för ofta stora problemet. Vad ska man ha på sig idag. Men eftersom det är söndag så betyder det, Mjukisdag!!!

Gråa mjukis byxor och ett vanligt svart linne. Jag är så glad att jag inte kan låta bli att dansa framför spegeln och, ja jag erkänner köra lite Elvis när jag ända är igång. Min lycka, som lite av den kommer ifrån igår kväll när Alex nästan kysst mig, har fyrdubblas för mamma sa att vi skulle åka och hälsa på Jessica efter skolan på måndag.

Hmm jag är hungrig. Jag springer ner för trappan och har precis tryckt in halva min andra ost macka i munnen när det ringer på dörr klockan. Jag rusar ditt och kollar faktiskt inte i fönstret efter vem det är som jag brukar, vilket jag ångrar nu att jag inte gjorde och låser upp dörren. Sliter upp den i mitt lycko rus över vilken fin dag det är och sätter nästan min macka i halsen vid in andningen av chocken som jag sätts i när jag öppnar dörren.

Det är Alex.

Jag kan inte svälja. Jag står han och glor som en idiot och minns inte hur man sväljer. Jag ser ut som en hamster men min macka i kinderna.

- Hej, säger Alex och ler snett mot mig lite under hans blonda lugg.

- mhei, äntligen kan jag svälja igen, ee hej, fösöker jag igen och får faktiskt fram ett hyfsar vanligt hej.

Snälla Alex säg någonting, jag vill inte stå och stirra längre, snälla säg någonting. Mina tankar är i full panik och jag vet inte om jag bara ska slå igen dörren eller... jag vet inte enns vad det andra alternativet är. Jag står inte ut mer, det är så tyst jag måste säga något.

- eee Robin är inte hemma men jag kan säga att du var här om du vill, säger jag med en röst som i mitt huvud skulle låte avslappnad men som i verkligheten är väldigt darrig. Han ler.

- Nej det är okej jag... plötsligt låter han faktiskt lite darrig och nervös och han ser ner lite i marken för att sen möta min blick och avsluta meningen.

- Jag kom faktiskt för att träffa dig, säger han i ett ända andetag och hans lite nervösa blick fladdrar mellan mig och marken.

- oj, jaha men ee ja ee kom in då, mummlar jag chokat och vet inte om jag ska vara nervös eller sprudla av glädje över att han kom för att träffa mig. Han skrattar lite och kliver in. Jag står kvar och ser lite på honom när han tar av sig sin vinter jacka och blir väldigt rastlös. Jag atr ett steg mot han, men vänder mig om, kollar bak på Alex och ser hur han böjer sig ner för att knyta upp skorna, vänder mig på köket, ser tillbaka och mummlar sen fram att jag går in till köket. Vad gör han här, vad vill han? Jag lutar mig lite mot köksbänken och kollar bara rakt framför mig. I ögonvrån ser jag hur Alex kommer in i köket och jag hör skrapet mot golvet när han drar ut en utav våra köksstolar. Jag vänder mig om och ser på honom. Glad över att jag faktiskt, även fast det är mjukisdag, borstade på lite mascara på mina fransar och pudrade lite brunpuder på mina kinder.

- Du kom för att du ville träffa mig, frågar jag och lägger armarna i korv över bröstet.

- aa det gjorde jag, han ser på mig med intresserade ögon och ler

- varför?

- För att, han reser sig upp och går fram till mig tills han står alldeles intill mig, för jag tycker om dig.

Jag blir helt ställd, jag menar va?!

- Gör du, säger jag chockad och mina armar faller längs med min kropp

- Ja har du inte märkt det, skrattar han och flättar in sina händer i mina

- ee

- Jag har faktiskt kollat in dig rätt länge och om jag ska vara ärlig, skrattar han, så gick jag faktiskt in i dig med flit den där gången i skolan. Bara för att ha en ursäkt att prata med dig.

- oj!

- heheh, jag hoppas att du tycker om mig också? frågar han och låter plötsligt osäker

- mm, jo jag mm ee

Han nöjer sig med min fumlighet och ler

- coolt, säger han och hans blick börjar vela precis som den gjorde nere i källaren mellan mina läppar och mina ögon.

- Är det okej om jag kysser dig nu, frågar han tyst

- mm, mummlar jag och han lutar sig ner mot mig.

Hans läppar är mjuka, inte alls torra och dom formar sig perfekt efter mina. Eller så är det mina som formar mig efter hans. Jag vet inte men det är perfekt. Han låter sin tunga dansa in i min mun och masserar mjukt min. Hans händer dom släpper långsamt mina och glider upp längs med mina armar och rör sig emot min rygg. Han trycker mig hårdare emot hans bröst och jag lägger armarna om hans hals. Jag vill att tiden sak stanna och att vi bara ska stå här, tätt ihop slingrande. Hans händer åker neråt och en av dom letar sig in under min tröja och trycker mig hårdare mot honom medan den andra fortsätter ner mot min rumpa. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med mina, jag har aldrig haft en pojkvän, jag har aldrig hånglat det här är första gången. Men jag flättar lite tafatt in dom i hans blonda hår. Det pirrar i magen och det känns som om jag flyger på moln. Vilken helg, vilken jävla helg tänker jag lyckligt.