You´re my geek - kapitel 14

0kommentarer

När Paul rycker upp mitt huvud igen med hjälp av mitt hår spottar jag vatten omkring mig och skriker ur smärtan då hårstårn rycks ur från roten när han drar i mitt hår.. Paul och dom börjar skratta och yla något om, vi döper dig här i Jesus namn AMEEEN!! skriker dom och trycker ner mig igen. Han släpper mitt hår och slår till mig i ryggen sen lämnar dom toaletten. Jag sitter med huvudet hängandes över toalett sitsen och det droppar vatten överallt omkring mig. Sen känner jag en hand på min axel och jag skriker till och vänder mig om och sparkar instinkfullt ur med benet. Jag träffar men sen ser jag att det är inte Pauls smalben jag sparkat på. Utan Filips.
- Aaajjj, säger Filip och glider med handen över hans smalben. Han ser på mig och jag ser det jag absolut inte vill se just nu i hans ögon. Sorg.
- Filip förlåt mig, viskar jag med han avslutar mig med att höja handen.
- Maya, vafan är detta? Dom mobbar dig på hög nivå, viskar Filip och försöker låta lugn men jag hör att under den spelade lugnet så bubblar ilskan över vad han nyss sett.
Jag öppnar munnen för att säga något men stänger den igen.
- Maya, du hade nyss huvudet i en toalett och, han kryper närmre och drar upp min tröja på ryggen innan jag hinner protestera. Han trycker fingret mot min hud där Pauls hårda knyttnäve träffade för en stund sen och jag förstår vid smärtan att den håller på att blomma upp ett stort blåmärke mitt på ryggen.
- Och du har ett stort blåmärke på ryggen, och massvis på armarna, säger han när han ser mina armar. Jag hörde allt, jag var i båset bredvid, säger han och ser på mig. Sen sträcker han fram en hand och torkar bort några av mina tårar. Han ställer sig upp och sträcker ut handen för att hjälpa mig upp. Det gör ont överallt. Min rygg värker och mina ben skakar. Mitt huvud dunkar och jag stapplar långsamt förbi Filip för att se mig själv i spegeln. Mascaran och sminker är en röra och mitt hår står åt alla håll. Jag försöker torka bort det mesta svarta under ögonen men det är lönlöst. Tårarna tränger fram ur ögonen när jag lägger mina händer på mitt huvud. Dörren öppnas in till toaletten och jag hör ljudet av flera rösten som kommer in. Jag vänder mig inte om men jag ser i spegeln att det är Alex och Robin och deras gäng. Det gör ont överallt. Jag står med händerna på huvudet och försöker stoppa smärtan medan alla kollar på mig. Jag ser i Robins och Alex ansikten att dom är chockade att se mig här inne på killarnas toalett. Sen tar Robin två steg fram till mig och lägger sin arm omkring mig. Han kramar om mig och tar ner mina händer från mitt huvud. Min underläpp börjar darra och han trycker mig intill sig.
- Vad har hänt Maya? Vad gör du här inne? Varför gråter du? han ställer en miljon frågor men jag vet att han redan vet svaret. Jag kan inte svara men jag börjar gråta igen istället och drar händerna genom mitt toviga hår och låter fingrarna glida över mitt ömma huvud. Det är tyst och Robin vänder mig mot honom och ställer om alla hans frågor igen. Som om jag vore dum i huvudet. Då tar Filip ett steg fram mot oss.
- Paul och dom tryckte nyss ner Mayas huvud i toaletten och slog henne riktigt hårt i ryggen. Hon har fått ett stort blåmärke där, säger han
Robin vänder sig om mot honom och ser konstigt på honom.
- Och vem är du?
- Filip, Mayas vän, vem är du? svara han kort på Robins kaxiga fråga
- Robin, Mayas bror? Om du nu vet vad som hände och var här, varför gjorde du inget? frågar han skarpt
- Jag var inne i ett utav båsen?
Jag ser på Robin hur arg han är och att han tänker svara något spydigt tillbaka men jag svarar åt Filip istället.
- Han kunde inte gjort något utan att han också hade blivit slagen, och du ska inte säga något Robin du gör ju knappast någonting när du är i närheten, säger jag vänder mig bort från honom och börjar gå mot utgången. Men innan jag hinner fram till dörren fångar Alex in mig i hans famn. Även fast jag är arg på honom så känns det skönt när han drar in mig i hans armar. Men jag bryter mig los endå och springer ut i korridoren. Där är allt tomt och mina skors klickande mott det kalla sten golvet ekar omkring mig. Jag tar tofsen jag har i håret och gör om hästsvansen för att fösöka göra så att mitt hår inte ser allt för blött ut och torkar bort lite mer av det svarta jag har under ögonen innan jag öppnar jag dörren till klassrumet.
Allas blickar vänds mot mig och när jag ser mot vår lärare Rickard ser jag att han sveper med blicken över mig över sina runda glasögon med sina ögonbryn uppe vid det lilla hårfäste han har.
- Hejsan Fröken Maya, vad kul att du kunde komma och göra oss sällskap trots allt på denna engelska lektion, säger han spydigt och låter sen blicken vandra från mig till min plats längs bak.
- Gå och sätt dig på din plats och börja läsa gloser, säger han bryskt och släpper mig med blicken för att fortsätta kolla in i sin dator som han har framför sig.
Jag nickar och skyndar mig bak till min plats. När jag passerar Allison hör jag hur dom fnittrar över mitt blötta hår och mitt utsmetade smink. Men när jag går förbi Pauls bänk tar han tag i min handled bara för att stoppa mig tillräckligt länge för att jag ska höra hans tysta pik.
- Men Maya, jag trodde det bara var hundar som brukade dricka ur toan? Men du kanske gillar doggy style? sen ger han mig ett elakt leende och släpper mig för att kunna vända sig mot Rasmus och Biffen och ge dom varsin High-five. Jag sätter mig tungt ner i min bänk och börjar läsa igenom glosorna.
Klockan ringer ut och jag vacknar upp ur min sömniga dvala. Jag glider ur bänken när alla andra i min klass lämnat rummet. Jag tränger mig igenom en massa människor som står vid deras skåp och som för en högt oväsen. Jag hör viskningar omkring mig och mitt namn nämns några gånger i viskningarna. Kalla droppar från mitt blöta hår trillar ner från min slarviga tofs och glider ner inför tröjan i nacken.
Mina klackars dova klackande hörs runt omkring mig och när jag bestämt stänger skåpet och ser mig om ser jag hur flera huvuden vänds bort från mig. Jag börjar gå. Mina handflator trycker mot det kalla fönstret på dörren och den öppnas med ett litet klick. Jag går ut på skolgården och drar ner luften i mina lungor i ett stor andetag. Sen styr jag stegen mot den del av skolan där jag aldrig tidigare varit.
Bakom skolan inne i en liten skogsdunge finns rök rutan. Eller det är ingen rök ruta. Det är en hemlig plats där alla som röker står. Fast den är inte hemlig. Alla på skolan vet vart den ligger och alla vet att den finns. Förutom lärarna. Mina klackar sjunker ner lite i det torra frusna gräset. Där mot den gröna stugan står Isabella och resten av skolans "coola" skolkare. Hon rynkar sin pannan och drar in ett djup blås från sin cigarett när hon ser att det är jag.

- Hej, säger jag försiktigt
- Hej, svarar Isabella och ser på mig
- Maya, förklarar jag och i min hjärna undrar jag om jag ska sträcka fram handen för att skaka hand eller om det är fel?
- Isabella men du kan säga Issa, alla säger det, säger Issa och ser sig omkring på det lilla gäng mörkt klädda människor som står omkring henne och förundrat ser på mig med var sin cigarett mellan fingrarna.
- Kan- kan, stammar jag och måste harkla mig för att få fram orden.
- Kan du vad? frågar Issa och hennes ögonbryn försvinner upp under hennes svarta lugg.
- Kan jag få en cigarett? frågar jag och kollar ner i marken
Issa börjar skratta och när jag ser upp ser jag hur hon drar sin hand genom sitt kortklippta hår.
- Trodde inte du va någon som rökte, men visst, säger hon och fiskar upp sitt cigarettpaket ur fickan och kastar det till mig. Jag fångar det i sista sekund och väldigt klumpigt. Mina fingrar är frustna och skakiga när jag öppnar paketet. Jag slänger tillbaka paketet till Issa och då kliver hon fram mot mig med sin rosa tändare i högsta hugg. Jag sväljer och håller fram cigaretten mellan mina fingrar och låter henne tända den. Hon ser på mig med intensiv blick och jag för den darrigt till munnen. Jag drar in och sen börjar jag hosta.

Issa skrattar åt mig men sen ler hon lite mystiskt. Hon börjar förklara för mig hur jag ska göra och efter en stund har jag vant mig och får inga enorma slämmiga hostattacker efter varje blås. Vi står där länge och röker och pratar. Jag kan höra hur det ringer in och ut från lektioner och jag är medveten om att jag missar många lektioner som jag egentligen borde gå på. Issa ser på mig efter att jag har ståt tyst en stund.
- Du bör nog fimpa den där nu?
Jag kollar ner och ser att min cigarett nästan är slut och jag slänger ner den på marken och trampar på den. Jag ser upp på henne igen.
- Vill du ha en till? frågar hon förbryllat
- ja gärna, säger jag med en röst lika ynklig som en mus tysta pipande
- Okej, säger Issa och rycker på axlarna.
Det här är inte dom människorna jag brukar umgås med, ändå känns det skönt att få dränka mina sorger i en dimma av rök, mörka röster omkring mig och av känslan att bara få stå här och ingen som varken viskar eller ser på mig med en blick full av hat. Mina tankar avbryts av Issas röst när hon tilltalar mig och jag ser upp på henne från fläcken på ett av träden framför mig som jag studerat.
- Det är fest imon hos Henke, säger hon och pekar på en lång kille med kort brunt hår och skinjacka. Du borde komma, det finns mycket dricka, ler hon mot mig och jag nickar.
- Visst, vilket tid pch vart bor henke?
- Du kan möta mig här vid skolan imon vid 9:o, henke bor inte så långt bort här ifrån så kan vi gå ditt ihop, säger hon och jag blir chokad över hur trevlig hon är.
- Ee visst, säger jag. Fest jag? På en fredag, jag har aldrig varit på fest innan.

Kommentera

Publiceras ej