19 Dec

17:34

You´re my geek - kapitel 1

0kommentarer

Tjutet av min ilskna väckar klocka och min arga tvillingbror Robins smällar i väggen väckte mig och jag öppnade mina ögonlock och rusade fram till klockan för att få tyst på den och för att få Robin att sluta banka på min vägg. Jag hade inte ens hört att min klocka hade börjat ringa så det kvicka uppvaknandet och språnget fick mig att se tunnelseende och jag var tvungen att gripa tag i min bokhyllan för att inte ramla. Fredag!! tänkte jag och släppte taget om bokhyllan. Jag kröp ner i sängen igen och drog täcket över huvudet, medveten om att det var en dålig idé. Tillslut reste jag mig upp och gick fram till spegeln. Glodde på mig själv dumtrött ett tag och tog sen ett steg mot garderoben. Fick bli det vanliga idag, slitna jeans, svart linne och sen en röd lite för stor skjorta. Några drag med borsten genom mitt långa bruna hår och lät sen en slinga hamna bakom örat. Som vanligt. Drog mascaran några gånger över mina fransar, kajal, brunpuder på kinderna och sen så klart täcka över en envist röd finne på kinden. Vardags rutiner, tröttsamma, uttjatade, och alldeles vanliga. suck. Min blick gled till spegeln igen och efter att ha kritiserat varenda del av min kropp gick jag med tunga steg ner till köket.
Min mamma stod som vanligt, onaturligt glad och visslade samtidigt som hon stekte pannkakor till mig och min bror.
- Godmorgon gumman. Sovit gott?
- godmorgon mamma, aa det har jag väl, mummlade jag tillbaka och satte mig mitt imott min bror som redan glufsade i sin pannkakor.
Hon la upp två stycken på min talrik och jag hällde på sylt och började långsamt äta. Robin rusade ut ur köket innan jag ens var klar med min första pannkaka och när jag tillslut var klar stod han och tog upp all plats i badrummet.
- Men Robin flytta på dig då.
- eee nee?
- Flytta jag ska bara ha min tandborste.
- Man kan säga snälla?
- Men för i helvete, flytta dåå!!
- hörde ingen snälla, sa han med plutande läppar
- Men snälla för fan, flytta din feta röv så jag kan komma åt min tandborste...!! Nästan skrek jag
- hahaha okej då ta det lungt, guuummman, det sista sa han långsamt och med silkes len röst för att immitera mamma. Jag gav honom en sur blick och slet åt min min tandborste och gick ner till badrummet men tunga steg.
Vi sprang till bussen och han nätt och jämt inte med. Jag hade önskat att vi missat den så jag hade sluppit åka bussen men hälften av alla skolans elever, som alla älskade min bror men som alla under trycket av skolans största killar Paul, Biffen och Rasmus tyckte jag var skolans tönt som man automatiskt då fick trycka ner. På alla möjliga sätt som fanns i hela världen...
Jag hade haft vänner, rätt många faktiskt tills Paul hade börjat på vår skola och bildat sitt lilla gäng och sen riktat in sig på mig. Jag var hans måltavla, och han kastade bara mer och mer pilar på mig. Som sagt så HADE jag haft vänner, men dom hade alla lämnat min sida när Paul och co hade börjat ge sig på mig. Igen ville ju bli utsatt själv. Men jag hade haft en enda trogen vän kvar, Jessica... men hon hade, men ett hugg i hjärtat på mig lagts in på sjukhus för några dagar sen. Så jag var själv. Helt själv.
När Robin först klev in i bussen blev allt stökigt, massa tjut och rop på honom. Men när jag klev in blev alla tysta och när jag fortsatte in till mitt sätte där jag alltid satt själv nuförtiden när Jessica låg på sjukhus fick jag små ärt bollar av papper blåsta i nacken och folk som viskandes kollade på mig och skrattandes mitt namn, jag hörde dom nog
- hahahahhihi Maya hahahhihihihaha
som om jag var något missfoster...
Så det var första kapitlet, kommentera om ni tyckte det var dåligt, tog för lång tid för allt och aa :D
You're my geek

Kommentera

Publiceras ej